Bläää snart bryter jag ihop. Var supertaggad för att äntligen beställa peace and love-biljetten och så funkar det INTE. Jag orkar inte det här idag. Men imorgon, då ska det fan funka. Hoppas bara att någon joinar snart, annars blir det en ensam sofie i den stora stygga staden Borlänge...

Ni som var där och delade denna stora stund dröm er tillbaka, ni som inte var där, försök föreställa er något ni aldrig kommer komma i närheten av att förstå mäktigheten i ( 2.20)

Vi har inte nämnt årets händelse än insåg jag nu. Tankar vandrar så enkelt tillbaka när man är ensam och uttråkad i ett mörkt rum. St Anton... Jag vet att folk är trötta på att höra om det, men ni som inte var med kommer aldrig att förstå. Att bara gå in i en bubbla, vara lycklig hela dagarna, bara träffa underbart folk och ens största problem är vad man ska äta lunch eller vilken backe man ska åka ner för. Som sagt, ni kommer aldrig förstå men just nu vill jag inget hellre än att åka tillbaka. / grillat

Räkan hissar

Det verkar inte som att det är många som är ute och stampar takten idag så nu ska jag bjuda er på ett gäng gamla godingar som varit uppe på min föregångare men de tåls att ses igen. Here we go!

In-snorad i ladan värms mitt kalla hjärta då rika uteliggaren länkar till Balders Hages webshop. En mening. Mission completed./Flame

Rectrum

Förklaring: Källarrum med bruna luddiga tapeter, dålig luft med jolmig doft. Öterrikiska mustaschprydda äldre herrar har ofta ett väl utvecklat men hemligt Rectrum
..
Exempel: Hänger du med hem så lovar jag att du får se mitt Rectrum,sa Onkel Fritz till sin nyvunne vän.

Inte bara det tätaste intervallet på min bloggning än någonsin förr (bortsett från fittswinger vill säga), utan även samma tema. MUSIK. Vad skulle livet vara utan musik? Tänka på det ni!

Det känns som jag, vi har gått sönder. Det hände helt plötsligt. Som med ett slag i magen gick luften ur. Kanske är det årstiden som sliter och nöter på oss. Eller alla omöjliga kraven som kastar oss fram och tillbaka. Men hur lagar man någon som har gått sönder?
och är det verkligen tiden på året som drar ner oss?
för om en tid kan dra ner oss borde ju en annan, den lite varmare och lite ljusare kunna lyfta upp oss igen.

Jag känner mig likgiltig inför livet sa hon en gång på ett torg. Jag skrattade åt henne då och blev förargad, arg för att hon inte såg hur fint det är. Men jag erkänner, jag har också svårt att se klart ibland.
vill du byta mina frågor mot dina svar? eller iaf mina frågor mot dina, för jag har tröttnat på dom för längesen.
fullständigt närvarande men samtidigt hopplöst förlorad i varje ögonblick.

Min kärlek till er från den råa räkan

drömmar, sommar, peace and love, fräknar, bruna ben, kärlek, avenyn, håkan hellström, pier pressure, bakelser, partyräkor, dans, skratt, stampa med leroy, gåshud, kyssar, coldplay, mat, vänner.

Jag vet inte om jag orkar med något sånt här igen. Jag förstår inte hur det har lyckats bli jag som ständigt hamnar i dessa situationer, som att gå från 0 till 100. Ni är så få som vet, om förstår hur det är och att jag inte passar inte där. Men du är som alla andra ser dig, eller?

Ensam, lämnad och övergiven. Och i samma sekund som jag skriver detta lyckas också fröken Maggio sjunga "stackars mig, för ingen bryr sig om lilla jag" i mina högtalare. Och ungefär är så är det jag känner nu. Ska jag behöva vara hemma hela lovet och glo på en teveskärm medans resten av räkpatrullen lever livet i st anton? Kind of orättvist, huh? Och om jag saknar dom? Som tusan också. Det är dom jag brukar dela dom degiga lovkvällarna med, men inte nu inte. Nu får jag dela dom ensam, med min stackars säng. Och för att ingen ska få veta vem det är som klagar såhär mycket på livet så tänker jag inte ens skriva under med mitt räknamn. Ni får lista ut själva vem det är. pössss

Det sista av energin har för länge sedan förbrukats och man går på nån slags reserv för tillfället. skolarbetet, alla krav, alla måsten gör det svårt att andas. Man tvingas prioritera, svika någon, glädja en annan.
Men håll ut vänner, om två dagar går vi på lov. För en vecka får vi isolera oss i ledigheten, för en vecka får vi låtsas att kraven inte finns. Ta vara på den. Loven brukar ju som vi alla vet gå fasligt fort.

may the force be with you

/ den råa räkan

Eftersom jag är sjuk så har jag massa tid över att blogga, tur för mig, tur f ör er.Fuuck vad det snöar ute, det har snöat hela dagen. En konstig och antaligen ganska störd tanke ( de enda jag har shhh) slog mig, tänk om snön inte försvinner? Tänk om den ligger kvar och vi får en helt ny istid. Sug på den alla klimatforskare. Men antagligen inte, men kylan och snön har passerat gränsen för vad som är accepterat för längesen. Tur att man ska till St. Anton om lite drygt en vecka och få lite värme.

När man är sjuk finns det inte så mycket att göra, tv-shop blir lätt ens enda sällskap men nu har jag beställt alla mirakelkrämer, vibrerande bälten och en mixer som mixar all dina favorit grönsaker/frukter på 30 sec, och jag beställde allt innan 10 min så jag fick med ett grattis knivsätt på köpet. Scoooooore! Egentligen bloggade jag mest för att jag tänkte bjuda er på lite urbanwords. Håll i hatten snart har ni klarat av steg 1 i niggatugget och kan gå vidare till steg 2. Ni är on fire!


Vaguebooking: att uppdatera sin status på facebook till något otydligt som ska ge upphov till massa "va har hänt gumman/gubben?" m.m Till exempel: "Jag vet inte om det är värt det". Den direkta motsattsen till vaguebooking: "Står i kön på ica"

Party pooper: En person som är tråkig på fester helt enkelt

Restless Lip Syndrome: En person som lider av detta är någon som alltid avbryter samtal och hoppar in med orrelevant ifromation.

Källa: http://www.urbandictionary.com

Jag var tvungen att blogga, klarade inte av att se mitt egne inlägg där först. Hur tänkte jag där?
ingen aning. Själv har jag lyckats med konststycket att göra två strikar idag

strike 1: sov och glömde bort att sjukanmäla mig innan klockan 12. hör jag ett smart?
strike 2: blivit sjuk och saknar en del matrial för att ta igen det jag missar.

Mitt sinnesmod är allt annat än på topp. Sjuk som en höna. Fryser och svettas om vart annat och mitt öga har bestämt sig för att hoppa på sjuktåget och rinner och är allmänt svullet. Joel Alme gör sitt bästa för att få mig att hålla modet uppe, men inte ens han lyckas. Jag abdikerar långsamt men säkert.


/>

den råa räkan